Vasa som det vita Finlands huvudstad

Ofärdsåren och de tillhörande förryskningsåtgärderna i början av 1900-talet ledde till att Finland försökte bli självständigt från Ryssland, vilket år 1917 även lyckades. Men att uppnå självständigheten var inte lätt. I landet fanns ett stort antal ryska soldater, och att fördriva dem ur landet ledde till inbördeskrig i början av 1918. Landet delades i röda och vita. De röda förfogade över södra Finland och Helsingfors med stadens alla ämbetsverk. En del av landets regering flydde till Vasa, där även den vita arméns överbefälhavare, generallöjtnant Mannerheim, med hjälp av skyddskårerna och de i Tyskland utbildade jägarna, började fördriva ryssarna ur landet.

Katunäkymiä Vaasassa.Mannerheim anlände till Vasa den 19 januari 1918, och började bygga upp den vita armén. Den 25 januari gav han order om att avväpna de ryska garnisonerna. Krigshandlingarna startade den 27 januari, i såväl Vasa som på andra håll i landskapet. Huvudtruppen av de finländska jägare som hade utbildats i Tyskland anlände till Vasa med skeppet Arcturus den 25 februari 1918. Jägarna, som anlände mitt i krigshandlingarna, fick i uppdrag att utbilda och leda de vita trupperna.

Senatorerna Alexander Frey, E.Y. Pehkonen och Heikki Renvall hade i sista stund lyckats fly från det av den röda sidan övertagna Helsingfors, och anlände till Vasa när kriget höll på att bryta ut. Också senator Juhani Arajärvi, som befann sig i Tammerfors, flyttade till Vasa. I slutet av mars lyckades P.E. Svinhufvud och Jalmar Castrén resa från Helsingfors till Vasa. Det vita Finlands senat satt tre månader i Vasa. Till en början arbetade senaten i landshövdingens hus på Skolhusgatan, där Mannerheim även bodde några veckor i januari. Lokalerna var emellertid trånga och bullriga, eftersom en vapenverkstad var inrymd i industriskolans lokaler i nedre våningen. Den 16 mars flyttade senaten och dess kansli till rymligare lokaler i stadshuset.

Vaasan Osake Pankin seteleitä_760Eftersom myntverket och sedeltryckeriet hade lämnat i Helsingfors i de rödas besittning, lät Vasasenaten trycka Wasa Aktie Banks egna sedlar och frimärken. Sedlarna och frimärkena trycktes i Julius Björkells stentryckeri på Handelsesplanaden. Sedlarna ritades av Akseli Gallen-Kallela, som arbetade i Mannerheims högkvarter. Frimärkena planerades av vasakonstnären och arkitekten Matti Björklund (senare Visanti), enligt den så kallade Saarinen-modellen. Också flera affärsinrättningar och städer beviljades tillstånd att trycka egna betalmedel av ringa värde. Till de mera kända av dessa hör Wasa Bomulls Manufaktur Aktiebolags ”sedlar”.

Vasas sedlar och frimärken är minnen från de spännande tider, då de första stegen mot Finlands självständighet togs i Vasa.

Efter erövringen av Viborg och Tavastehus i slutet av april beslöt senaten flytta tillbaka till Helsingfors. Som sitt sista beslut beviljade senaten Vasa stad rätten att till sitt vapen foga Finlands frihetskors.